Skadedjur i höstrapsen – Fokus i Fält

Skadedjur i höstraps – Fokus i fält

Det är just nu tid att börja hålla ett öga på skadedjur i höstrapsen. Var speciellt uppmärksam på fyrtandad rapsvivel och rapsbagge, som är de tidigaste skadedjuren i höstrapsen. När jordtemperaturen är över 6-7 ⁰C och det är dagstemperaturer som ligger över 10-12 ⁰C så flyger de in i dina rapsfält. De temperaturerna börjar vi få först nu och hittills har vi inte sett den stora inflygningen av skadedjur i rapsen.

Blygrå rapsvivel

Blygrå rapsvivel

Fyrtandad rapsvivel

Fyrtandad rapsvivel

Fyrtandad rapsvivel (se bild) kan förväxlas med Blygrå rapsvivel (se bild) men är inte randig och har dessutom röda fötter. Bästa sättet att upptäcka viveln är via gulskålar som placeras ut i fält. Bekämpningströskel saknas med det finns ett tyskt riktvärde på 20 fyrtandade vivlar per per gulskål under tre dagar. Då fyrtandad rapsvivel inte lägger ägg direkt, bör en eventuell bekämpning tidigast utföras 10 dagar efter att de första blygår rapsvivlarna har setts i gulskålarna.

Rapsbaggen kommer först fram ihop med högre temperaturer och man vet att längre flygturer kräver cirka 12-15 oC. Det är framförallt då rapsens knoppstadie som du ska vara uppmärksam på rapsbaggarna.

Bekämpningströskel

Plantbestånd Tidigt knopp- stadium (DC 51) Medelsent knopp- stadium (DC 52/53) Sent knopp- stadium (DC 59)
Höstoljeväxter: antal rapsbaggar i medeltal/planta
Kraftiga plantor, god tillväxt 4-6 6-8 10-11
Mindre plantor, svag tillväxt 2-3 3-4 5-6

Källa: Jordbruksverket

Rapsbaggarna skadar endast knopparna, särskilt i tidigt knoppstadium, men inte utslagna blommor

Blygrå rapsvivel och skidgallmygga kommer framförallt i slutet av blomningen. Vid mycket kraftiga angrepp kan det finnas behov av upprepad behandling. Undvik bekämpa vid full blom för att skona nyttoinsekterna. Bekämpningströskel är 1-2 blygrå rapsvivlar per planta.

Bekämpningsbehov
Den direkta betydelsen av blygrå rapsvivel är liten. Dess betydelse ligger i att den möjliggör angrepp av skidgallmygga. Myggan utnyttjar vivelns näringsgnag på skidorna för sin äggläggning. Angreppen är oftast större i fältkanter och vid mindre angrepp av vivlar kan en kantbehandling vara tillräcklig. Vid stor förekomst av vivlar kan flera behandlingar i områden med starka angrepp av skidgallmygga bli aktuella.

Svenska Foder rekommenderar:

Rapsbagge:

  • 0,17 l Avaunt Senast DC 57

Eller

  • 0,2 l Mavrik 2F Ej bifarlig Karensdygn 56

Blygrå rapsvivel, skidgallmygga, fyrtandad rapsvivel:

0,2 kg Mospilan SG Senast DC 69, Ej bifarlig

Eller

  • 0,2 l Mavrik 2F Ej bifarlig Karensdygn 56

Mikronäringsämnen är viktiga i alla grödor

Alla grödor har behov för 17 olika näringsämnen och alla har betydelse för att grödan uppnår den optimala tillväxten och därmed utbyte och kvalitet. De 17 näringsämnena kan delas in i två grupper. Det är makronäringsämnen som plantan skall använda mycket kg/ha för att gro och utveckla sig, och det är mikronäringsämnen, som plantan bara skall använda några få gram och upp till 1000 gra/ha för att gro optimalt. Även om det är frågan om mycket små mängder, ingår näringsämnena i viktiga processer i plantan. De mikronäringsämnen som man ofta ser problem med i jordarna är mangan, koppar, bor och zink. I nedanstående tabell kan du se grödans relativa behov för det enskilda mikronäringsämnet.

Grödans relativa behov för mikronäringsämne

Gröda/Näringsämne Bor, B50-100 gr/ha Mangan, Mn500-1000 gr/ha Zink, Zn300-500 gr/ha Koppar, Cu50-100 gr/ha Molybden Mo4-8 gr/ha
Vete ++ +++++ ++++ +++++ +
Korn + +++++ ++ +++++ +
Majs +++ ++++ ++++ ++ +
Raps +++++ ++++ + ++ ++++
Sockerbetor +++++ +++++ +++ +++ +++
Potatis ++ +++++ ++ +++ +

Stort behov: +++++, mindre behov: +

Borbrist i betor

Borbrist i betor

Alla näringsämnen finns i jorden, men inte alltid i tillgänglig form, så att plantrötterna kan ta upp dem. Tillförsel av mikronäringsämnen i jorden kan någon gång avhjälpa problemet, men om orsaken till bristande upptag i plantan beror på jordens beskaffenhet (humusinnehåll/jordtyp/vattenRt/temperatur osv.) kommer näringsämnena troligtvis istället bindas till jordpartiklarna och inte vara tillgängligt för plantan. Den säkraste och mest effektiva sättet att hålla sina grödor välförsörjda med mikronäringsämnen under säsongen är därför att spruta ut en liten mängd vid flera tillfällen.

Plantan kan inte spara ett lager av mikronäringsämnen till perioder då det finns brist, så därför hjälper det inte att gå upp i dos. Istället skall näringsämnen tillföras i passande mängd flera gånger under loppet av en säsong. Tillförsel av mikronäringsämnen skall ses som en försäkring emot brist i plantan. Vid synliga bristsymptom på plantan har den redan hämmad i tillväxten.

Det skall vara enkelt att ge grödorna mikronäringsämnen och du behöver inte komma ihåg vilka grödor som behöver vilka näringsämnen.

Vid förebyggande av manganbrist i alla grödor används:

  • 1-2 l Profi Mangannitrat 235 ha 1-3 gånger i bestockningsstadiet

Från slutet av bestockningsstadiet och fram till mognaden används ett av blandningsprodukterna.

  • I alla grödar kan används 1-2 l Norotec Universal pr. ha 1-3 gånger. På svart sandig eller humusrik jord kan det i vete och korn vara relevant att tillföra 0,5-1 l Norotec Koppar pr. ha 1-3 gånger under loppet av säsongen för att motverka kopparbrist
  • I höstraps kan används 1-2 l Norotec Raps pr. ha 1-3 gånger. För at motverka borbrist används 1-2 l Profi Bor 150 1-3 gånger under loppet av säsongen.
  • I majs kan används 1-2 l Norotec Universal pr. ha 1-3 gånger eller 1-2 l Profi Mangannitrat 235, 1-2 l Profi Bor 150 och 1-2 l Norotec Zink pr. ha 1-2 gånger.

I nedanstående tabell ser du en översikt över skilda mikronäringsprodukter från Svenska Foder

Gram pr. liter/kg
Produkt N S Mg B Mn Cu Zn K Mo Kommentarer
Profi Mangannitrat 235 119 235 Alla grödor
Profi Bor 150 50 150 Alla grödor
Norotec Koppar 60 27 84 Alla grödar
Norotec Zink 56 35 145 Alla grödar
Norotec Universal 50 14 36 5 12 14 9 20 0,3 Alla grödor
Norotec Raps 46 28 18 4 47 3 Raps
Epso Mikrotop 120 90 10 10 Alla grödor

Manganbrist i höstvete

Ogräs i vårgröda – Fokus i fält

Sockerbetor

OgräsI vårgröda ska du ha mest fokus på tvåhjärtbladiga ogräs med stor konkurrenskraft som bl.a. snärjmåra, dån, baldersbrå och pilört. De är viktiga att bekämpa men normalt också lätta att bekämpa. Där det förekommer åkerviol och veronika kan du i vårsäd ibland 0,05-0,1 l DFF – dock bara i vårkorn och vårvete. Du bör normalt vänta med ogräsbekämpning till att groning av dån och åkerbinda är avslutad och de största ogräset har fyra hjärtblad.

Där det förekommer rotogräs som tistel, åkerfräken och gråbo bör du vänta med ogräsbekämpningen tills även rotogräset har grott. För att säkra dig att tistlarna bekämpas bäst så skall de vara långt komna och de största skall vara 10 cm höga vid spruttillfället.

Om du har mer flyghavre än du kan kontrollera det med att plocka, skall du göra en kemisk bekämpning i vårkorn och vårvete. Havre tål inte flyghavremedel.

Svenska Foder rekommenderar följande strategier i de enskilda vårsädarterna:

Vårsäd: örtogräs, bred effekt

  • DC 14-23 5,0-7,5 gr. Nuance WG + 0,1-0,2 l Starane 333 HL + 0,1 l Herbinass (GoldPack)

Eller

  • DC 13-29 0,5 l Zypar (inte i havre)

Eller

  • DC 21-31 2,0-2,5 l Ariane S

Gräsogräs

  • DC 13-30 0,8-1,0 l Event Super + 0,5 l SF SuperOlja (Renkavle och flyghavre) (inte i havre)

Eller

  • DC 22-39 0,8-1,2 l/ha Axial 50 EC (Renkavle och flyghavre) (inte i havre)

Vårvete: gräsogräs och bred effekt örtegräs

  • DC 13-30 Attribut Twin plus (1 pack = 10 ha)

Åkertistel, åkerfräken och gråbo m.m. bekämpas med 1,0 l MCPA eller 2,0-2,5 l Ariane S efter DC 23.

Åkerböner och Ärter:

I Åkerböner och Ärter är Corum från BASF godkänt för säsong 2021. Corum innehåller 2 aktiva substanser och har både jordeffekt och bladeffekt. Corum används efter uppkomst från DC12 och har en god effekt på de mest allmänna ogräsarterna.

Svenska Foder rekommenderar:

Enkelbehandling: 1,0-1,25 l/ha Corum + 1,0-1,25 l/ha Dash

Eller

Delad behandling: 2 x 0,5-0,625 l/ha Corum + 0,5-0,625 l/ha Dash med 2-3 veckors mellanrum.

Delad behandling kan vara en fördel om dån, åkerbinda jordrök, näva och snäjmåra är problemogräs. 0,9 l/ha Fenix kan fortsatt användas före uppkomst vid ett stort ogrästryck.

Sockerbetor före uppkomst:

Verksamma ämnen desmedifam är inte längre tillåtna att använda, därför kan de kanske vara relevant att använda Centium före uppkomst. Centium har genom många år visat sig vara ett bra preparat för ogräsbekämpning i sockerbetor. Centium har god effekt på bl.a. snärjmåra, våtarv, vildpersilja, lomme och nattskatta.

Svenska Foder rekommenderar:

T0 före uppkomst: 0,06-0,12 l/ha Centium (lägre dos lätt jord)

Undvik att spruta precis innan kraftiga regn. Kallt väder vid groningen ger bleka blad efter en Centiumbehandling. Undvik överlappning på vändtegen vid sprutning eftersom dubbeldos kan sätta betornas tillväxt på paus.

Efter uppkomst:

T1 1,0 l Goltix + 0,7 l Betasana SC + 0,14 l Tramat

T2 (2 örtblad) 1,0 l Goltix + 0,7 l Betasana SC + 0,14 l Tramat + (0,05 l Centium)*

* Tillsätt Centium för Åkerbinda och trampört. Är dån, näva, baldersbrå och/eller raps problemogräs tillsätt 10 g Safari

T3 1,0 l Goltix + 0,7 l Betasana SC + 0,14 l Tramat + (0,05 -0,075 l Centium) Tillsätt Centium för åkerbinda och trampört Är dån, näva, baldersbrå och/eller raps problemogräs tillsätt 15 g Safari

T4 (vid behov) Snärjmåra 30 g Safari Snärjmåran en krans

Tillväxtreglering i höstsäd

Tillväxtreglerad grödaFör tillväxtreglering används 0,2-0,3 l Moddevo i DC 25-32 i all stråsäd. I korn följer man upp med 0,2 l Cerone i DC 39-49 mot axbrytning.

I höstråg tillsätter man 1,0 l Stabilan 750 SL till Moddevo i DC 25-32 och uppföljning i DC 35-39 är 0,2 l Cerone.

I höstvete följer man upp med 0,2 l Sonis + 0,4 l Cerone i DC 35-39.

Kom ihåg att kvarnvete och andra livsmedelsgrödor inte får tillväxtregleras – förutom maltkorn.

Tillväxtregleringsprodukter har olika optimala temperaturer där de verkar bäst – det är viktigt att vara uppmärksam på detta när man sprutar, så att man får bästa effekt. Till exempel vill vi gärna använda Stabilan 750 SL tidigt i höstråg, men för att produkten ska verka optimal bör temperaturen vara 15-20 oC. Dock är produkterna verksamma från 10o C. Cerone, Sonis verkar från 10 oC och Moddevo verkar från 8 oC.

Var uppmärksam på rapsen – Fokus i Fält

Ljus Bladfläcksjuka

Här kommer några väl valda tankar kring såtidpunkt och plantantal, val av gödningsstrategi i vårspannmålen och tre saker som du ska vara uppmärksam på när det gäller din raps. Våren va! Nu börjar den!

Såtidpunkt och plantantal

Det går fort dessa dagar och många är redan igång med sådden. Det är viktigt att så så snart jorden är tjänlig på våren eftersom tillväxtsäsongen är så kort som den är. Många år upplever vi också torra perioder under våren och det är därför viktigt med god etablering innan det blir torrt. Om såtidpunkten skjuts upp kostar det snabbt i utbyte. I spannmål är spännvidden kring optimalt antal plantor per m2 stor och måste anpassas efter såtidpunkt, jordtyp och såbädd. Vid tidig sådd väljer man det minsta plantantalet och vid sen sådd det högsta. Spannmål gror vid 2-3 oC och ärter och åkerböner behöver ett par grader varmare. Vi rekommenderar att du sår i följande ordning: Åkerböner, vårkorn, havre, vårvete och ärter.

Vid sen sådd hinner inte plantan att få många sidoskott och därför får man inte gå upp i plantantal för att få ett optimalt antal ax/m2.

Gröda Önskat* plantantal vid sådd 1. april TKVg Utsädesmängd, kg pr. ha* Förändring av plantantal för varje dag sådatum skjuts upp efter den 1 april** Sådjup i cm
Vårkorn 275 55 170 + 3-6 3-4
Havre 300 40 135 + 3-6 3
Vårvete 400 41 185 + 4-8 3
Vårraps 80 4 3,5 0 2
Ärter 60 225 150 0 5-6
Åkerböner 40 500 220 0 6-8

För att få det rätta plantantalet måste man känna tusenkornvikten som finns tryckt på förpackningen. Utsädesmängden kan räknas ut med nedanstående formel.

Antal grobara kärnor pr m2 x TKV (Tusenkornvikt (gram) Fältgrobarheten % = Utsädesmängd i kg pr ha

Det är viktigt att vara realistisk kring fältgrobarheten och ofta sätts den till 90 % vilket är högt om inte jordbearbetningen är helt i topp. Grödan skall sås på fast botten.

Växtsätt för plantan

 

 

 

 

  • Vårkorn ska sås först när jorden reder sig
  • Sådd i komprimerad fuktig jord orsakar dålig rotutveckling
  • Spannmål bör sås på 3-4 cm djup, på fast botten.

Gödningsstrategi vårspannmål

Generellt bör hela kvävemängden och alla näringsämnena läggas ut vid sådd. Vårspannmålen har en kort tillväxtsäsong, och kommer det en försommartorka är det extra viktigt att alla näringsämnena är nära rotsystemet.

Om inte alla näringsämnen placeras vid sådd bör de tillföras så tidigt i växtsäsongen som möjligt. En sen giva kan ge möjlighet till att reglera den samlade kvävetillförseln efter väderförhållandena i tillväxtsäsongen, och den kan vara med till att öka såkapaciteten under våren. Sen giva kan dock ge för dålig kväveutnyttjande vid torra förhållanden, och större risk för grönskott om torka avlöses av regn. Där man använder flytgödsel bör det myllas ner före sådden för att uppnå det bästa utnyttjandet.

Maltkorn ska så vitt som möjligt gödslas så att du uppnår ett proteininnehåll på mellan 10,0 och 10,5 procent då det härmed uppnås flera fördelar.

  • Du uppnår det ekonomiskt optimala utbytet vid cirka 10,5 procent protein
  • Genom cirka 10,5 procent protein har malten den högsta enzymaktiviteten och bryggkvaliteten och kan då enklast avsättas till mälterierna.

För varje 10 kg N extra per hektar ökas proteininnehållet med 0,2 procentpoäng.

Foderspannmål gödslas efter ekonomiskt optimalt utbyte.

Kom ihåg att tillföra fosfor och kalium

Med kärnan bortförs 3,2 g P/kg och 4,8 g K/k kärna. Om halmen också bortförs från jorden förlorar man 0,9 g P/kg och 7,5 g K/Kg halm. Vid ett utbyte på 6 ton spannmål och 3 ton halm bortförs från jorden cirka 22 kg P och 55 kg K. Denna mängd fosfor och kalium måste man som minimum tillföra marken i gödning för att inte utarma jorden.

Tre saker i rapsen att vara uppmärksam på

1. Ljus Bladfläcksjuka

En mild vinter och fuktigt väder under en längre period på höst och vinter är bra betingelser för Ljus Bladfläcksjuka. Så det finns god anledning till att hålla ett öga på svampen.

Ljus Bladfläcksjuka

Ljus Bladfläcksjuka

Ljus Bladfläcksjuka

Större angrepp förekom i Skåne våren 2016, men utvecklades inte vidare när vädret blev torrt och varmt. Innan dess förekom större angrepp i Skåne senast 1995.

Behandling med Proline är möjlig från DC 53. Effekten av bekämpning vid denna tidpunkt är dåligt undersökt.

De senaste årens danska försök med svampbekämpning av Ljus Bladfläcksjuka har visat att det relativt sällan är lönsamt att bekämpa symptomen. Kanske för att angreppen har gått tillbaka av sig själv till följd av efterföljande torra perioder. I Storbritannien däremot ger svampsjukdommen stora förluster i rapsodlingen.

Jordbruksverkets bekämpningströskel är 15-25 % angripna plantor, i Danmark rekommenderas bekämpning redan vid 5 % angripna plantor. Symptomen på Ljus Bladfläcksjuka är mörka fläckar med vita sporansamlingar, som liknar små snöbollar.

Från DC 53 och med tillväxt i plantorna, kan Ljus bladfläcksjuka bekämpas med:

  • 0,6-0,7 l Proline pr ha

2. Kom ihåg bor till höstrapsen

Raps är en av de mest känsliga grödorna, när det gäller borbrist. Plantan använder bor vid tillväxtpunkten och vid brist avtar tillväxten eller slutar helt. Borförsörjningen är därför också viktig i de tidigare stadierna för att ge sidoskotten en bra start. Vi kan förvänta borbrist i år eftersom det kommit relativt mycket regn under vintern, och eftersom bor har tendens att lakas ur jorden.

Borbrist ses oftast vid höga reaktionstal, under torra förhållanden eller under ogynnsamma tillväxtförhållanden – eftersom bor absorberas med vätskeflödet i plantan.

Vi rekommenderar att använda:

  • 1,0 l Profi Bor 150 per ha så snart det är möjligt

2. Tillväxtreglering av höstrapsen

Du har möjlighet att styra rapsens tillväxt med Caryx, vilket man särskilt bör överväga på fält med högt plantantal, samt på fält med stor utbytespotential.

Vi rekommenderar att man använder:

  • 0,7 l Caryx pr ha, när rapsen är 20-30 cm hög.

Tillväxtreglering i höstraps ger följande effekter:

  • Sidoskotten kommer upp, vilket ger ett tjockare lager skal.
  • Plantans längd reduceras och därmed minskas risk för liggsäd
  • Skörden blir enklare och snabbare, då plantans längd minskar.

Kategorier i: