Våren har så smått kommit igång, men regn och snö utmanar oss fortfarande och många fält är fortfarande inte redo för att vi ska kunna köra igång med markarbetet. De kommande veckorna blir det “busy” ute i fält och uppgifterna måste tydligt prioriteras. Den viktigaste uppgiften är att få vårsått så snabbt som möjligt. Men kom ihåg att inte göra det innan jorden är tjänlig – hellre så 3-4 dagar senare än i en allt för våt såbädd.
Just nu i rapsen
Skadedjur i höstrapsen
Bild 1. Fyrtandad rapsvivel
Det är just nu tid att börja hålla ett öga på skadedjur i höstrapsen. Var speciellt uppmärksam på fyrtandad rapsvivel och rapsbagge, som är de tidigaste skadedjuren i höstrapsen. När jordtemperaturen är över 6-7 ⁰C och det är dagstemperaturer som ligger över 10-12 ⁰C så flyger de in i dina rapsfält. De temperaturerna börjar vi få först nu och hittills har vi inte sett den stora inflygningen av skadedjur i rapsen.
Fyrtandad rapsvivel (se bild 1) kan förväxlas med Blygrå rapsvivel (se bild 2) men är inte randig och har dessutom röda fötter. Bästa sättet att upptäcka viveln är via gulskålar som placeras ut i fält. Bekämpningströskel saknas med det finns ett tyskt riktvärde på 20 fyrtandade vivlar per per gulskål under tre dagar. Då fyrtandad rapsvivel inte lägger ägg direkt, bör en eventuell bekämpning tidigast utföras 10 dagar efter att de första blygår rapsvivlarna har setts i gulskålarna.
Rapsbaggen kommer först fram ihop med högre temperaturer och man vet att längre flygturer kräver cirka 12-15 oC. Det är framförallt då rapsens knoppstadie som du ska vara uppmärksam på rapsbaggarna.
Bild 2. Blygrå rapsvivel
Bekämpningströskel
| Plantbestånd | Tidigt knopp- stadium (DC 51) | Medelsent knopp- stadium (DC 52/53) | Sent knopp- stadium (DC 59) |
| Höstoljeväxter: antal rapsbaggar i medeltal/planta | |||
| Kraftiga plantor, god tillväxt | 4-6 | 6-8 | 10-11 |
| Mindre plantor, svag tillväxt | 2-3 | 3-4 | 5-6 |
Källa: Jordbruksverket
Blygrå rapsvivel och skidgallmygga kommer framförallt i slutet av blomningen. Vid mycket kraftiga angrepp kan det finnas behov av upprepad behandling. Undvik bekämpa vid full blom för att skona nyttoinsekterna. Bekämpningströskel är 1-2 blygrå rapsvivlar per planta.
Bekämpningsbehov
Den direkta betydelsen av blygrå rapsvivel är liten. Dess betydelse ligger i att den möjliggör angrepp av skidgallmygga. Myggan utnyttjar vivelns näringsgnag på skidorna för sin äggläggning. Angreppen är oftast större i fältkanter och vid mindre angrepp av vivlar kan en kantbehandling vara tillräcklig. Vid stor förekomst av vivlar kan flera behandlingar i områden med starka angrepp av skidgallmygga bli aktuella.
Svenska Foder rekommenderar:
Rapsbagge:
- 0,2 l Mavrik 2F Ej bifarlig, Karensdygn 56
Blygrå rapsvivel, skidgallmygga, fyrtandad rapsvivel:
- 0,2 kg Mospilan SG Senast DC 80, Ej bifarlig, Karensdygn 28
Eller
- 0,2 l Mavrik 2F Ej bifarlig Karensdygn 56
Ljus Bladfläcksjuka i höstrapsen
Väderlek med mycket regn och mild vinter ledde till omfattande angrepp i Skåne 2020. Innan dess förekom större angrepp i Skåne senast 2016 och 1995. Större angrepp förekom i Skåne våren 2016, men utvecklades inte vidare när vädret blev torrt och varmt. Innan dess förekom större angrepp i Skåne senast 1995.
Behandling med Proline är möjlig från DC 53. Effekten av bekämpning vid denna tidpunkt är dåligt undersökt.
De senaste årens danska försök med svampbekämpning av Ljus Bladfläcksjuka har visat att det relativt sällan är lönsamt att bekämpa symptomen. Kanske för att angreppen har gått tillbaka av sig själv till följd av efterföljande torra perioder. I Storbritannien däremot ger svampsjukdomen stora förluster i rapsodlingen.
Jordbruksverkets bekämpningströskel är 15-25 % angripna plantor, i Danmark rekommenderas bekämpning vid 20 % angripna plantor. Symptomen på Ljus Bladfläcksjuka är mörka fläckar med vita sporansamlingar, som liknar små snöbollar.
Från DC 53 och med tillväxt i plantorna, kan Ljus bladfläcksjuka bekämpas med:
- 0,6-0,7 l Proline pr ha
Kom ihåg bor till höstrapsen samt annan mikronäring
Raps är en av de mest känsliga grödorna, när det gäller borbrist. Plantan använder bor vid tillväxtpunkten och vid brist avtar tillväxten eller slutar helt. Borförsörjningen är därför också viktig i de tidigare stadierna för att ge sidoskotten en bra start. Vi kan förvänta borbrist i år eftersom det kommit relativt mycket regn under vintern, och eftersom bor har tendens att lakas ur jorden.
Borbrist ses oftast vid höga reaktionstal, under torra förhållanden.
För att undvika att grödan lider brist på växtnäring vilket leder tillskördebegränsning rekommenderar vi att tillsätta Norotec Raps tillsammans med Bor 150. Förhållande 2:1. (2 liter Norotec Raps+ 1 liter Bor 150)
Vi rekommenderar att använda:
- 1 l Bor 150 per ha + 2 l Norotec Raps per ha
NoroTec Raps innehåller per liter produkt: 47 g mangan, 28 g svavel, 18 g magnesium, 4 g bor, 3 g molybden, 46 g kväve
Tillväxtreglering av höstrapsen
Du har möjlighet att styra rapsens tillväxt med Caryx, vilket man särskilt bör överväga på fält med högt plantantal, samt på fält med stor utbytespotential.
Vi rekommenderar att man använder:
- 0,5-0,7 l Caryx pr ha, när rapsen är 20-30 cm hög.
Tillväxtreglering i höstraps ger följande effekter:
- Sidoskotten kommer upp, vilket ger ett tjockare lager skal.
- Plantans längd reduceras och därmed minskas risk för liggsäd
- Skörden blir enklare och snabbare, då plantans längd minskar.
Förebygg manganbrist
Manganbrist i höstvete
När nattfrosten försvinner så var klar med mangan till höstsäden. Det är viktigt att man redan från tillväxtstarten har fokus på manganbrist i höstsäden, då vi redan nu kan se manganbrist på flera platser. Kom ihåg att när man först kan se synliga symptom så har det redan kostat oersättliga utbytesförluster.
Vi rekommenderar att du använder:
- 1-2 l Profi Mangan 235 / Norotec Mangan per ha.
Var uppmärksam på att man inte ska köra mangan då det finns risk för nattfrost, då det redan vid minus 2oC är risk för brännskador på grödan. Om temperaturen bara kortvarigt kommer under fryspunkten, spelar det sällan någon roll – det är större risk för grödskador då man inte tilldelar mangan till en försvagad gröda, än då man tilldelar mangan i samband med frost. Mangan utnyttjas bäst när man tillför det flera gånger. Därför bör man tankblanda med Profi Mangan NO3 eller Norotec spannmål varje gång man sprutar växtskydd fram till och med DC 49-51.
- Höstkorn är den mest mangankänsliga av höstgrödorna
- Höstvete är lite mindre känsligt, men de visuella tecknen på manganbrist kan vara svåra att läsa av. Därför är det viktigt att höstvetefälten inte glöms bort, även om de står jämn och fint gröna.
- Höstråg och rågvete är knappt så mangankänsliga som höstkorn och höstvete.
- För att främja tillgängligheten och rotupptagningen av mangan kan man välja att tillföra höstsäden gödsel med högt ammoniuminnehåll. T.ex. ammoniumsulfat som försurar jorden och gör mangan mer till tillgängligt för plantan.
Nyttig kunskap om additiver och blandningar av växtskydd
Additiver
Alla produkter är inte färdigformulerade och det kan därför vara nödvändigt att tillsätta en tillsats som fett, olja eller annan specifik tillsats. Vi känner dem som t.ex. Herbinass, Mero Olja, SuperOlja, PG26N, Dash och andra. Använd alltid tillsats enligt etiketten.
Vatten är inte bara vatten, utan innehåller även olika ämnen som t.ex. kalcium, järn och magnesium. Dessa ämnen binds lätt till flera av de aktiva substanserna i sprutmedel och de klassiska exemplen på dessa är glyfosat och MCPA. Om detta händer inaktiveras den aktiva substansen och en del av effekten går förlorad. Detta kan åtgärdas genom att tillsätta tillsatsen NovaBalance i sprayvattnet innan du häller i den aktiva ingrediensen.
Försurning av sprutmedlet
pH i vatten varierar och för de allra flesta medlen är pH i vattnet ca. 6 den mest optimala. Om pH i vattnet är högt minskar effekten övertid. Så är fallet med t.ex. Cerone, Mavrik och Betanal. Det motsatta är fallet för Minifonder, t.ex. Nuance och Nautius där effekten minskar övertid om pH är för lågt.
Vissa växtskyddsmedel kan ändra pH-värdet på sprayvätskan ganska mycket. Ett klassiskt exempel på detta är Bor, som är känt för att höja pH-värdet mycket. Innan man blandar i Bor måste därför sprutmedlets pH sänkas med Nova Balance. Det är dock långt ifrån alla produkter som kan blandas med bor, även om pH sänks. Läs produktblad och blandningstabeller för respektive produkt.
Blandningar av växtskydd
Vissa växtskyddsmedel har testats genom att blandas ihop och vissa kan blandas väl och andra kan absolut inte blandas. Om du är tveksam bör du alltid kontrollera blandningstabellen, eller testa i liten skala i en mätbägare innan du häller den i tanken.
Blandbarheten av medlen kan också variera från gård till gård. Detta tyder på att det finns andra faktorer som påverkar blandbarheten. Det kan vara vattentemperaturen på sprutmedlet, varmt vatten löser upp ämnen lättare än kallt vatten. Sättet det blandas på spelar också roll, det är i vilken ordning produkterna tillsätts och inte minst hur snabbt bekämpningsmedlen tillsätts. Tålamod är en viktig parameter i förhållande till att förebygga utfällning. Slutligen spelar även den lokala vattenkvaliteten roll, har du väldigt hårt vatten eller vatten med hög järnhalt kan det vara vettigt att konsekvent använda pH-reglerande tillsatser som Nova Balance.
Våra allmänna råd om tankblandningar:
1. Vatten först – minst 50 % av vattenmängden.
2. pH-justerande tillsatser som Nova Balance och Effekt +.
3. Fasta ämnen (WG, WP, SG och SX formuleringar).
4. Fasta partiklar i lösning (SC, CS, OD och SE formuleringar).
5. Upplösta ämnen (SL, EW och EC formuleringar).
6. Tillsatser som spridningslim (Herbinass) och olja (Mero Olja / SuperOlja).
7. Mikronäringsämnen och Mangan
8. Fyll på med resten av vattenmängden.
Kategorier i: Fokus i fält, I fokus, Startnyhet, Växt